Nyligen adopterade

Misho ((adopterad))

2 juni, 2021

Var tog husse vägen? Mannen som kattpojken bodde hos och som gav honom mat och ett varmt hus att bo. Han bara försvann. Kattpojken väntar, vandrar runt i kvarteret och tillbaka till huset. Ingen släpper in honom längre. Mannen har flyttat och lämnat honom kvar åt sitt öde. Hur ska han klara sig nu? Ingen mat och inget hem att bo i. Tur för honom att det finns grannar som börjar att mata honom så han slipper svälta.

I nästan ett år kommer pojken att vara hemlös. Grannarna som ger honom mat tror och hoppas i det längsta att mannen ska komma och hämta katten, men de hoppas förgäves. De kontaktar DV som tar in honom. Han är i gott skick eftersom han fått mat. Han visar sig vara en riktig kelgris. I början när han blev klappad så hoppade han till och blev rädd. Vid veterinärbesöket förstod man varför han gjorde så, hans öron vara igenproppade med öronskabb och vax. Han hade varit i stort sett döv därför hörde han inte när någon kom och klappade honom.

Jourhemsmatte berättar
Misho som den röd/vita pojken heter är en kraftig och välbyggd katt. Han är lugn och frimodig. Han gillar att ligga uppe i klösträdet, särskilt det som står på den innätade balkongen då han kan spana på det som händer utanför. Han leker lite ibland, spön är hans favorit just nu. Han tycker om när jourmatte kelar med honom fast hon får gärna undvika rumpan och magen. Den här lättsamma pojken äter helst torrfoder och lite blötmat. Som den fina pojken han är så sköter han toalettbesöken galant. Misho söker nu ett fantastiskt föralltidhem där han får den uppmärksamhet han så väl förtjänar. Det möter nog inga hinder att det finns en katt där redan. När han bott in sig i sitt nya hem så vill han gå ut och strosa runt lite.

Toni (adopterad)

23 maj, 2021

Den svartvita kattflickan letar vidare i sopberget. Ska hon hitta någon mat som människorna slängt i soppåsarna? Hon och några andra katter bor på en soptipp. Katternas liv är endast en sak, misär.

Den här dagen vet hon inte om att det är sista dagen hon ska leta mat i soppåsarna, sista dagen hon ska dricka smutsigt vatten, sista dagen hon ska vara rädd för allt som finns där, och sista dagen hon ska behöva ströva omkring i eländet. Vad hon inte heller vet är att hon inte ska behöva sova här fler gånger, på en plats där ingen katt vill eller ska behöva tillbringa en endaste minut i sitt liv.
Toni heter denna kattflicka. Hon ska inte adopteras ut i nuläget, såvida inte det finns någon med erfarenhet och kunskap om rädda katters behov. Denna person måste förstås också ha tiden som krävs.
Jourmatte berättar

Toni kom direkt från soptippen till jourhemmet i mitten av mars. Hon var skräckslagen, arg och gjorde utfall mot jourmatte. Detta lugnade sig snart då kattflickan bemöttes med kärlek och omtanke. Jourmatte berättar att Toni gör små framsteg hela tiden. Hon är dock inte klappbar ännu. Om människorna närmar sig henne och hon vill vara ifred så morrar hon, men det stannar vid det. Hon bits eller rivs inte.

Hon älskar att ligga i sitt katthus och kolla. Hon verkar nyfiken på människorna, särskilt barnen som är 3 och 6 år gamla. Hon umgås med husets katter men leker inte. Matte misstänker dock att med tanke på ljudet från Tonis rum så leker hon lite i smyg. Kanske hon lektränar för på tippen förekom nog inga sådana aktiviteter. När människorna lägger en leksak framför Tonis tassar när hon ligger i sitt hus, då kan hon sträcka fram tassen lite. Jourhemsmatte tycker sig se nyfikenhet i Tonis blick. Klart att kattflickan är nyfiken på sitt nya liv där allt är nytt. Hon äter endast torrfoder och vägrar mjukmat, däremot har hon fått smaka på räkost som hon bara älskar. Lådan sköter hon fint.

Killen (adopterad)

23 maj, 2021
Här har vi killen med stort K!
Vintern har börjat ge med sig och det börjar sakta gå mot vår, men det är ändå ruggigt denna kvällen. Det är mörkt, och regnet är kallt för den svarta kattpojken som knappt syns där han sitter under en bänk och försöker att få skydd. Han uppmärksammas av en ung kvinna då hon hör katten jama för att få uppmärksamhet. Då hon inte kan få tag i honom kontaktar hon DV och en volontär åker genast ut och letar i samhället dock utan resultat. Volontären hoppas att katten gått hem. Dagen efter förstår volontärerna att kattpojken har nog haft ett hem, men som så många andra katter så har tyvärr också han av någon anledning blivit hemlös. DV blir kontaktade igen av samma kvinna som kvällen innan. Hon har fått tag i honom och han följer gärna med henne hem där han får mat och omtanke. DV tar Killen som han nu får heta till ett jourhem. Ingen verkar sakna den fina kattpojken trots efterlysningar.
Jourmatte berättar:
Nämen tjena här kommer jag, trevligt att träffas! Det skulle varit Killens första replik om han hade kunnat prata när han kom till jourhemmet. Jourmatte säger att Killen skulle kunna sammanfattas med ett enda ord, nämligen “toppenkatt”. Killen är väldigt social och kelig. Han ska vara med överallt, han ligger gärna i knät och parkerar gärna i sängen när han tycker att det är dags att vila. Det finns två dvärghundar i jourhemmet och det funkar bra enligt jourmatte. Den ena hunden försöker jaga iväg Killen ibland men det struntar han blankt i. Han har ännu inte lämnat kattungevärlden, han älskar nämligen att leka. Hans favorit är bollar och att hoppa efter saker som man slänger upp i luften. Maten som serveras äter han för det mesta, men ibland vill han ha en annan smak än den som bjuds så lite variation är uppskattat. Som allt annat så sköts även lådan perfekt.
Det är nu andra gången som Killen är i detta jourhemmet. Han flyttade nämligen för några veckor sedan till som det var tänkt, sitt föralltidhem. Det funkade perfekt när den nya familjen hälsade på i jourhemmet, även med det lilla barnet. Efter några veckor i sitt nya hem var de tvungna att låta Killen flytta tillbaka till jourhemmet för den lilla tvåbeningen kunde inte riktigt hantera att han fått en “konkurrent”.
Nu är det dags igen för denna superkillen att flytta till sitt föralltidhem. Hans nya familj måste ha tid att leka och ge honom kärlek i massor, de får passa på att pusta ut när Killen vilar på sängen. Det funkar säkert med lite större barn. Han kommer att efter några månader uppskatta att få gå ut om det nya hemmet ligger lämpligt till.

Sammy (adopterad)

13 maj, 2021
Kattpojken syns då och då under några månader utanför det ensligt belägna huset. När människorna märker att katten äter av deras utställda kattmat, och att han börjar bli i dåligt skick så fångas katten in och kommer till ett jourhem.
Sammy som han får heta är sjövild när han kommer till sitt rum i jourhemmet, han spottar, fräser och är riktigt arg och upprörd. Redan efter ett par dagar så vänder det helt. Man kan se att han haft ett hem tidigare men kommit på villovägar. DV gör alla efterforskningar som går, men ingen hör tyvärr av sig om en saknad katt. Hans päls var full av tovor, och på hans ganska magra kropp satt ett 40-tal fästingar. Sammy börjar snart uppskatta att alla i jourhemmet pysslar om honom. Numera vill han inte att de slutar kela med honom. Han stångas och får aldrig nog av deras vänliga händer. Nu nöjer han sig inte med enbart klappar längre, nu kräver han att även få ligga i knät. Han älskar när barnen i huset pysslar om honom. Han gillar att ligga högt uppe i sitt klösträd och spana ut genom fönstret. Skiner solen så är det bonus tycker han. Han har även börjat leka nu.. Han sköter förstås lådan bra. Denna kattpojken kommer att ta första priset som årets kelgris!
Sammy har varit hos veterinären och blivit kastrerad, chippad och fått sin första vaccination. Under alla dessa tovor så har det kommit fram en riktigt stilig kattpojke. Han har blivit rakad, och fick den allra senaste modefrisyren, lejonklippning.
Sammy har varit i jourhemmet i ca tre veckor nu, och enligt jourhusse så börjar han bli lite rastlös i sitt rum, så det är dags för honom att flyga ur boet nu.
Den lyckliga adoptanten som kommer att adoptera denna stiliga och trevliga kattpojke kommer att få kela långa och många stunder. Sammy kommer att bli ganska långhårig så pälsvård kommer att behövas.

Stumpan (adopterad)

11 maj, 2021
Den smutsiga kattflickan är svulten, hon river och sliter i avfallspåsarna som vi människor slängt i våra soptunnor. Ska hon hitta någon mat eller får hon leta vidare i berget med plastpåsar? Kattflickan bor på en soptipp. Livet är hårt, där finns många faror som lurar såsom människor, stora maskiner och lastbilar som åker omkring. Där finns också räven som hon förstås är rädd för. Någon trygg och varm sovplats finns inte heller. Allt är misär. DV fångar in kattflickan som blir  skräckslagen när fällan slår igen. Nu börjar resan mot ett värdigt liv för henne. Livet på soptippen är äntligen över.
Stumpan körs direkt från soptippen till samma jourhem som Leija. Nu börjar hennes mödosamma resa mot livet. Hon började sin resa en vecka innan Leija men har inte kommit lika långt ännu. Jourhemsmatte berättar att när Stumpan kom in i jourhemmet så var hon skräckslagen. Med tiden som gått har hon blivit riktigt kelig och go. Hon är i nuläget även bekant med husets hund och de andra katterna. Flickan är inte kräsen på mat, hon äter glatt det som serveras. Lådan sköter hon bra.

Leija (adopterad)

11 maj, 2021

Den smutsiga kattflickan är svulten, hon river och sliter i avfallspåsarna som vi människor slängt i våra soptunnor. Ska hon hitta någon mat eller får hon leta vidare i berget med plastpåsar? Kattflickan bor på en soptipp. Livet är hårt, där finns många faror som lurar såsom människor, stora maskiner och lastbilar som åker omkring. Där finns också räven som hon förstås är rädd för. Någon trygg och varm sovplats finns inte heller. Allt är misär.

DV fångar in kattflickan som blir skräckslagen när fällan slår igen. Nu börjar resan mot ett värdigt liv för henne. Livet på soptippen är äntligen över. Leija körs från soptippen till ett jourhem. Nu har hon mat, rent vatten och en varm och skön sovplats.

Jourhemsmatte berättar att Leija som kattflickan får heta har varit i jourhemmet sedan början av mars. Hon var livrädd när hon flyttade in i jourhemmet. Det tar dock inte lång tid innan hon sakta men försiktigt börjar att upptäcka livet. Leija rör sig bland människorna, hon tillbringar mycket tid med att ligga och spana på allt som sker i huset. När hon ligger och vilar så kan de gå fram till henne och klappa försiktigt, hon stångas och visar att hon gillar det, ibland nafsar hon till i mattes hand, men matte tror att detta kommer att försvinna.
Mycket har hänt i Leijas liv på kort tid. Hon går även med på att bli buren med försiktighet. Leija har nu börjat att tvätta sig. Med tanke på hur smutsig hon var när hon kom in så får man anta att det nog inte är något som katter sysslar med när de bor under sådana vidriga förhållanden. Några lekar har hon inte börjat med ännu. Lådan sköter hon bra. Leija söker nu ett föralltidhem där lugn råder.

Sotis (adopterad)

8 maj, 2021

Hur livet började för Sotis vet vi inte. Han och hans syster kom halvskygga till ett hem, men efter kort tid så smet Sotis ut och fick gå ute några månader. Under sin tid på rymmen så matades han dock på en altan. DV Värnamo kontaktades och fångade in Sotis som nu är i ett jourhem. Han är klappbar. Det enda som ska göras innan han flyttar är att vaccineras.

Sotis behöver en lugn och stabil kattkompis som kan visa honom vägen i sitt föralltidhem. Då han visat att han kan rymma så måste han vara inne lång tid innan han eventuellt släpps ut.

Hesa Fredrik (adopterad)

8 maj, 2021

Hesa Fredrik! Ja han heter faktiskt så. När man hör ett väsande då är det inte någon som är arg, det är bara Fredrik som försöker jama och få uppmärksamhet. Varför han inte kan jama det vet vi inte. Veterinären har undersökt hans hals men inte funnit någon orsak. Vid hans veterinärbesök blev han även rakad då pälsen bestod mest av tovor. Då upptäcktes även ett kraftigt blåmärke i hans ena ljumske. Detta har dock inte knäckt denna sociala och kelsjuka pojke. Han har nog haft ett hem en gång, men av någon anledning hamnat i hemlöshet som så många andra. Han har vandrat runt bland gårdarna för att mätta sin tomma mage och letat sovplats. Säkert har Fredrik också försökt påkalla uppmärksamhet för att få lite kärlek, kanske då han fått sitt blåmärke?

Hesa Fredrik som kanske kommer fortsätta att väsa, eller så småningom börja att jama gillar att sitta i fönstret mellan gosestunderna som är det bästa han vet. Han söker nu ett föralltidhem där det finns klappvänliga människohänder som aldrig tröttnar på att klappa denna fina vänliga kattpojke. Han vill efter en period inne i sitt föralltidhem få möjlighet att gå ut och lufta sig lite.

Peps Persson (adopterad)

8 maj, 2021

Peps Persson heter denna fina lilla kattpojke på ca 1 år. Han kan varken sjunga eller spela som sin namne, men han kommer från samma landskap. Peps föddes i en kattkoloni med ett 30-tal katter på en gård ute på landet i Skåne. Där har han gått i snålblåsten och varje dag fått kämpa för sitt uppehälle. Det har nog inte varit så lätt för pojken då han är ganska liten till växten. Djurens Vänner i Skåne fångar in flertalet katter på gården och Peps tillsammans med en kattfröken får komma till DV V-mo.

Peps kom nyss till ett jourhem där han efter besök hos veterinären där de sedvanliga åtgärderna gjorts nu även har fått träffa jourhemmets katt. Mötet med hemmets katt var uppskattat och han gick direkt fram och stångade med honom. Peps visade ganska klart här att i sitt kommande föralltidhem vill han ha en kattkompis. Han är redan efter denna korta tid även klappbar. Andra vaccinationen är klar, så Peps är nu redo för nya äventyr i sitt kommande hem.

Luna (adopterad)

27 april, 2021

Svarta som natten och vackra som stjärnorna, så kan man beskriva systrarna Luna och Muffins som ännu inte haft sin första födelsedag. Dessa flickor var inte längre önskade i sitt hem och skulle därför avlivas. Veterinären ordnade så att kattflickorna hamnade hos DV istället och får en chans att fortsätta sina liv. Två unga friska kattflickor ska leva och ha ett bra liv. Trots att de är syskon så finns där ingen syskonkärlek alls. De bara slåss, det kan man inte tro när man tittar på deras oskyldiga blickar. Flickorna flyttar därför till olika hem som innekatter. De har nyss varit hos veterinären, för att kastreras, vaccineras och chippas. De är klara för att adopteras till sina respektive hem från och med nu.

Luna är en snäll och social kattflicka som gärna hälsar på besökare i hemmet. Hon har även träffat på lugna barn, men vi tror hon passar bäst som ensamkatt. När hon själv känner för det så parkerar hon gärna på jourmatte. Luna vill ha två lådor.