Tänk efter innan du tar in en djurunge.
– Titta vad jag har hittat, mamma!
Vare sig det är en fågelunge, harunge, igelkottsunge eller annat vilt djur har barn en förmåga att hitta vilda djurungar. Över hela landet producerar nu naturen djurungar som inte flyttar på sig när människor kommer nära.
Viltrehabiliterarnas riksförbund i Sverige (KFV-Riks) får under vår och sommar massor av telefonsamtal och förfrågningar om ”övergivna” eller påstått ”skadade” djurungar. I många fall har någon redan tagit hand om djurungen, kanske t.o.m. försökt att ge den mat, innan kunnig viltrehabiliterare kontaktats. De allra flesta av dessa djurungar behöver inte mänsklig hjälp. Tvärtom. Vår insats ökar dödligheten. Djurens egna föräldrar är bättre på att ta hand om sina ungar än vad vi människor är.
Låt djuren vara om du inte säkert vet att de är övergivna. En del djur matar till och med bara sina ungar någon enstaka gång på natten. Sedan är det förstås ännu svårare för en del att acceptera att en del djurungar måste bli mat åt rovdjur.
Läs mer genom att klicka er in på “Katastrofhjälp fåglar och vilts” hemsida genom att klicka på bilden nedan:
